DON'T TRY TO BE THE ONE I WAS.

LIVET / Permalink / 0
Med en träningsverk från helvetet, ett morgonruffs som är till duga och TV4 nyhetsmorgon rullandes i bakgrunden svävar jag omkring på mina 48kvadratmeter. 
Veckan startade långsamt men svängde iväg i en hastig fart i torsdags. Min kaninmat har börjat urarta och jag saknar pasta mer än någonsin i dagsläget. Har bestämt mig för att ha en cheat-day i månaden nu med pasta. Funderar på om den dagen till och med ska vara idag för Maj-månad. Det kan vara bra att pröva sig själv på hur pass långt man orkar gå kring kosten och mitt sug bör inte frestas... Jag borde inte ge efter. Men det kommer ske om jag känner mig själv rätt. Livet har och ger sina konsekvenser ibland och jag har min mani över pannkakor att skylla. Det är bara till att accpetera och leva med. Men man överlever utan dem. Dessutom så njuter man ännu mer utav dem när man kan se fram emot stunden då de gräddas i stekjärnet och längtan efter dem blir enorm - likadant som det är med allt annat i livet.
 
PT-passet med kollegor i torsdagskväll är det som satt sina spår idag, denna molniga lördagsmorgon. Försökte hasa mig iväg till köket för att kasta i mig ett glas smoothie men det tog två minuter att ta sig dit istället för tio sekunder om vi säger så. (Bådar gott inför resten av helgen)
Kan dock säga att träna i solen, utomhus med inspirerande människor är tusen gånger så härligt och motiverande än att stå på ett gym och höka. Kommer så väl ihåg Malmö tiden då man hade gymmet tjugo meter från vår lägenhetsdörr, och att det fick en att faktiskt ta sig dit - men inte för någon annan anledning än att det var för nära för att komma undan. Men tycker även det är löjligt på ett sätt när man lägger ögat till och ser det ur ett perspektiv också där man mindre och mindre gör saker för sin egen skull. Kan man inte stå på egna ben, gå och göra saker för och till sig själv, på helt egen hand, då har man väldigt långt kvar på sin resa och i sin personliga utveckling. 
Det är dock de jag byggt upp och fått insikt i sedan i vintras. Och med framtiden framför sig när man är trygg i sin identitet utan någon vid sin sida tror jag bäddar för ännu bättre tider. Är så glad att ha låtit mig ta tid till att bygga upp ett eget liv på mitt eget sätt med fantastiska människor och möjligheter här i Stockholm. Kommer aldrig vika mig under stolen och dra en vit lögn, eller en klyscha om att livet varit tufft ibland. Det har varit bitigt när man inte vetat vilka val och vägar man ska ta sig vidare på. Men när man ger sitt allt till det man väl dedikerat sig till har det också gett sina resultat och allting har varit roligare och lättsammare än jag trott utefter det. Examens arbetet har ju tagit kål på ens energi stundtals - men det hör väl till? Det är vad det är helt enkelt.
Det känns så mycket bättre när man når sina mål, livsdrömmar och visioner när man tagit sig ann dem på egen hand. Och inte glider på någon räkmacka. Livet börjar inte förrän man verkligen står utan någonting än sina mål och drömmar i händerna. När man får pröva sina rädslor och slå hål på motstånd och fördommar. Kom ihåg det!
 
Någon sa att en kavel rullandes över låren ska hjälpa att mjuka upp musklerna så det är faktiskt vad jag ska testa nu. (Tro det eller ej.) Ska man stå och sälja in accessoarer och nya trendiga sommarskjortor till alla karlar på Östermalm under eftermiddagen kan man inte stappla omkring som en ispinne. Eller kanske kan man det med ett leende på läpparna men för min egen del ska jag försöka bli av med den värsta verken. Den är inte särkligt skön om man säger så. Mello-fest och läskigt härlig middag väntar sedan ikväll. #dejtinglivetärsåintressantmåjagsäga.
 
 

Liknande inlägg

Till top