FREDAGSBESTYR MED LILLEMAN

LIVET / Permalink / 0
Det kanske bara är jag, men att klä på sig, dra på lilleman sina kläder och packa ner honom för att bege sig ut på ärenden är så underbart tycker jag. Fastän vi bara åker en kilometer bort för att storhandla och fixa så tänker jag att de är ett nytt äventyr för honom varje gång vi går utanför dörren. Speciellt när man kommer ut till ett sagoland, vita tak, snötäckta grenar och vägar. Knarrande under fötterna och en liten tunga som försöker känna efter på vad det är som singlar ner från ovan. 

Jag älskar att åka iväg bara han och jag. Självständiga och rediga. Får lov att känna mig så tycker jag. Denna löningsdag har inte bara vi längtat efter. Hela Haninge tänkte likadant som vi och att handla på förmiddagen vid tio snåret var inte så genomtänkt som jag ville tro kanske... Men hur mysigt som helst ändå, särskilt när man ser hur många leenden W ger folk. 
Läste någonstans när han var nyfödd att bebisars energi gör underverk med en människas inre. Och att om man fick umgås med en bebis en gång i veckan så skulle det öka vårt välmående? Då minns jag att vi skojade om att leta upp en forskare som kunde spara ner bebisdoft på burk. Extremt konstig tanke men lite fascinerande på samma gång haha.

Medans jag skrivit av mig lite har lilleman hunnit gå fem varv runt vårt soffbord. Man kan inte hjälpas att undra om han övar på att gå på riktigt, eller om han bara inte har något bättre för sig?! Alla 35 leksaker vi har brevid soffan rör han inte längre. Dem blev totalt ointressanta och osynliga för honom strax innan jul märkte vi. Bör man byta ut allt till nya eller vad är de tänkt att de ska intresseras av vid 8,5månad egentligen? Babblarna, köksslevar och fjärrkontroller funkar kanon. Allt som vi rör vid mer eller mindre. Lite charmigt men ack så irriterande då de är antingen ömtåligt eller inte så bebis vänligt, meeen ah. En strumpa är kalas ibland med och jag tänker bara "Oookej, what ever pleases you little man..." 
Det går väl inte att bråka med dom små liven allt för mycket om vad de ska leka med och inte? (Gällande allt som inte kväver eller skadar givetvis)

Här försöker vi andvända STOPP som "ajabaja/nej" ord. Och det verkar som att man får precis den reaktionen man vill ha ibland och vissa gånger är de bara som luft. Man undrar ju liksom om denna lilla varelse är en rebel längst inne eller om han bara är helt inne i sitt eget att han inte hör oss ibland? 
Vet inte ens vilket jag vill tro, haha. Nu ska vi fortsätta städa här hemma tillsammans innan det är helg och pappa trillar in genom dörren. Tacksamt att ha en bebis som älskar när man drar omkring med dammsugaren, dammvippan eller trasan och bara följer efter och fascineras av varje rörelse man gör. Igår tog vi stora ytor och idag tar vi dom små. Sen ska vi njuta av helg med taccos i vanlig ordning. Å hur bra är det inte att de finns texmex burkar till de små också? Allt är komplett för en fredag då menar jag. I alla fall nu när vår lilla inte klöks utav att få en sked utav det i munnen. Vi skrattade så tårarna rann åt alla hans miner i början men nu slinker allt ner utan fjesk och massa lurande. Och tro mig, man försökte att dölja sitt flin men det bubblade över inombords varje gång och slutade med skrattfest och dom där klassiska föräldra-ögonen som sa "Men ååååh lilla plutt hur söt kan man va". 

Liknande inlägg

Till top